Rotlös av Tsitsi Dangarembga

Den handlar om en flickas rätt att gå i skolan något som inte händer förrän hennes äldre bror har dött i en olycka. Sedan får man som läsare följa Tsitsis skolgång och träffa hennes familj. Alla typiska karaktärer som man förknippar med Afrika finns i boken. Flickan som vill utbilda sig och få en bättre framtid, pojken som får den möjligheten och skäms för sitt ursprung, kvinnan som är en duktig mor, mannen som är slö och inte kan försörja sin familj, den visa äldre farmodern som kan arbeta för sig, kvinnan som vill leva ett annat liv och mannen som är familjens överhuvud och bestämmer allt. Alla har betydelse för flickans liv och utveckling vilket avslöjas allt mer.

 Det jag gillade med boken var att den inte bad om ursäkt eller föredrog ett sätt att leva framför något annat. Jag gillade de kvinnliga karaktärerna som får var starka på sitt sätt. Det är dessutom alltid kul att läsa något man inte läst förut och afrikanska författare är inget jag läser ofta. Hon påminner mig mycket om Buchi Emecheta som jag älskar och har läst mycket av.

VFU

Idag kom mina studenter. Nya och fulla av energi. Tur för mig 😀.

Hösten är här

Skolan har börjat igen och eftersom sommaren var kort är hösten snart här. Veckan som gått har varit intensiv. Lägerskola med nya ettor avslutade den. 

Gymnasiekommun

Mitt län, Örebro län, placerar sig lite bättre när det kommer till gymnasieskolor. Det är bra att vi är bättre här men problemet är att vi är rätt så billiga. Vi får till våra elever men med lite pengar. Det stör mig något. Vi arbetar hårt för att göra det hela bra för våra elever. Det vore bra om vi ökade summan för det jobb vi gör.

Bästa skolkommun

I veckan har SKL berättat vilken som är Sveriges bästa skolkommun enligt deras rankning. I bedömningen tar de med elevernas tankar om trivsel och trygghet. Måluppfyllelsen och hur många som tar sig vidare är också viktigt. Denna gång har socioekonomiska hänsyn tagits.

Grattis Vellinge måste jag säga. Kul att ni satsar på barn och ungdomar. I mitt län är eleverna mest nöjda i Lindesberg respektive Laxå. De hamnade på topp 20 bland nöjda elever. Annars ligger de flesta grundskolor ganska lågt i Örebro län. Jag tänker att det är dags att skärpa sig. Vi behöver också bra elever för i detta län hamnar vi lite bakvattnet. Vi ligger för nära Stockholm för att bli tänkta på när saker och ting ska utlokaliseras. Så bra elever ger mycket i form av småföretag och entreprenörer.

Näthat tar sig nya uttryck

Det står rätt mycket om att skoldebattörer angriper andra skoldebattörer på ett elakt och mycket kränkande vis. Jag undrar hur man fungerar då. Sitter man och tänker att det inte är så farligt för det är på nätet. Alltså samma argument som barn och ungdomar använder sig av när man ställer på dem.

Det finns ett material som Statens medieråd har arbetat fram. MIK heter det i förkortning och man kan jobba med elevgruppen och bland personalen. Bland annat diskuterar man just hur man är på nätet. Andra områden är t.ex. källkritik. Det kan vara fortbildning värd att diskutera i arbetslaget eller som vi gjorde i hela lärarkollegiet.


''

Nationellt prov håller på

Det är dags för elever på gymnasiet att skriva engelska 5-provet idag. Hoppas att det går bra för dem.

Doping för att klara skolan

Det finns elever runt om i Sverige som är så stressade över sina studieresultat att de använder sig av ADHD-medicin, Concerta i detta fall, för att öka sin förmåga att studera. Det är alltså elever som inte är diagnostiserade som köper medicinen från kompisar.

Detta är inget nytt fenomen. I USA har mammor och studenter gjort det i flera år men tydligen har trenden kommit hit. Det är otäckt att tänka sig att elever måste ta till knark, vilket det är även om en läkare skrivit ut det hela, för att klara skolan. Eller känner att de måste för att klara skolan. Då pratar vi om gymnasiet så jag undrar hur det blir om de tänker sig läsa på universitet. Pressen minskar ju knappast om man säger så. Även om många har åsikter som lärarutbildningen måste jag säga att mina år krävde en hel del när det kom till att läsa och dessutom att vänja sig vid annan undervisning. Eller handledning ska man kanske säga.

Jag hoppas man tänker om och att eleverna får hjälp. Så unga människor måste lära sig att hantera sina liv utan droger. Det är hemskt att tänka sig att det är vad de tycker de måste göra.

VFU

Imorgon kommer det en ny glad VFU-student. Det hoppas jag blir bra.

Stärka yrkesprogrammen

Det andra förbundet, som jag inte tillhör, Lärarnas Riksförbund, har kommit med förslag över hur yrkesprogrammen ska stärkas och eventuellt förändras. De är som följer.


1. Alla yrkesprogram ska ge allmän högskolebehörighet.
2. Organisera yrkesprogrammen annorlunda och utveckla dess särart.
3. Tydligare mandat för branscherna och utveckling av programråden.
4. Satsa på lärlingsutbildning med lagstadgad lön.
5. Förstärkt studie- och yrkesvägledning.
6. Tvingande samhällsansvar.
7. Inrätta en ny gymnasieexamen.

Det är väl både ock med detta förslag. Jag tycker inte heller att högskolebehörigheten ska vara obligatorisk. Att göra om yrkesprogrammen är bara smart. Det är dock en svår fråga. Däremot får näringen gärna tycka till men inte ha massor med inflytande. Studie- och yrkesvägledningen behöver bli bättre för alla. Det är för många felval i skolan.

Jag hoppas att dessa tankar följer med in i skolkommissionen.

Skolkommissionen

Så då har vår nya regering bestämt sig för att tillsätta en skolkommission som ska ge förslag på ökad likvärdighet, höjda kunskapsresultat och förbättrad kvalitet i undervisningen.

Skolkommissionen ska ledas av Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, och annars är det många personer från skolvärlden och universitetsvärlden. De två fackliga ordförandena samt en elev. Det är väldigt bra. 

Jag hoppas att man tänker yrkesprogram också. Det känns som om näringslivsperspektivet är lite glömt och ändå viktigt för många elever. Fast det kommer kanske. Just nu hoppas jag på en kommission som är ärlig och stark i det de gör. 

Grattis Skolsverige :)

Också känd som pysparagrafen

Dokumentation

Om 10 år kommer det vara stor lärarbrist skriver Svenska Dagbladet (läs mer här). De baserar detta på SCB:s siffror framtagna för Lärarförbundet. Om detta stämmer kommer det vara över 60 000 lärare som saknas. Det finns mycket man kan säga om det. Låt oss börja med administrationen.

Jag hoppas att man tar tag i detta men presenterar en helhet. Jag vet att mitt jobb är tungt men det är också ett av de bästa som finns. Det finns administration men samtidigt måste den finnas. Jag måste dokumentera mitt arbete med elever och deras progression. Jag måste kunna visa hur jag bedömt och att ta bort den administrationen verkar dumt.

Däremot behöver jag kanske inte skriva F-varningar i flertalet exemplar. Kanske behöver jag inte skriva F-varningar två eller tre gånger per kurs. Kanske behöver jag inte dokumentera allt jag säger till en elev. Kanske behöver jag inte dokumentera allt kring småsaker som om en elev pratat med mig om än det ena än det andra.

Det låter lite dumt men det gäller alltid att ha på fötterna i skolans värld. Bevisbördan är lärarens men samtidigt borde det ju räcka med en bra betygsdokumentation. Vi kanske överdriver en del. Vi är så rädda att inte göra rätt att vi nästan förklarar ihjäl oss.

Vad av detta kan man plocka bort? Vad ska man inte plocka bort? I en profession har man ett visst ansvar att dokumentera det man gör. Det intressanta är snarare hur vi ska dokumentera som borde vara i fokus.

En fördjupad utbildning

Litteraturblogga också

Okej, jag erkänner

En annan kurs

Ytterligare en kurs

Jag har gått en kurs till

Ibland är det svårt

Jag läser en del bloggar och jag bloggar faktiskt både här och anonymt på en annan blogg. Ibland tänker jag att det är svårt att blogga. Egentligen, vem vill läsa det jag skriver, egentligen alltså. Eller snarare hur ska jag få till att skriva varje dag. Eller vecka, eller månad eller år. Eller någonsin.

Det går alltid bra i början men så är allt som är nytt. Sedan avtar det och ingen människa klarar av att skriva djupa inlägg så ofta som det var tänkt. Jag förstår poängen men ibland är det svårt.

Min ambition är att renodla min andra blogg och därför uppstod denna samt att jag tänkte använda den i skolan. Så blev det inte men jag skriver bara om pedagogik här. Det är skönt för min andra blogg är mer privatpersonen medan jag här är läraren.

Fast det är svårt. Det är svårt att skriva intressant varje dag eller vecka eller månad eller vad man nu hade för tanke. Det gör inte någon till en dålig bloggar. Du är bara som alla andra och något uppslukad av ditt liv.