Sir Ken Robinson igen

Helgarbete

Det var öppet hus igår. Vädret var sådär. Ibland varmt och ibland lite svalare. Det är synd för skolan gör sig bäst när våren är på gång. Så det kom både blivande elever och föräldrar. Jag tillbringade några timmar med föräldrarna. Det var trevligt. Jag hoppas att alla kommer. Det fanns i alla fall en vacker blomma som blommade. Samt lite av min tumme ser jag nu.

Skolan dödar kreativiteten

Sir Ken Robinson pratar om hur skolan som system inte gör mycket för att främja kreativiteten hos människor.


 

Fler vårkänslor

Vårkänslor

Eftersom min skola ligger på landet har jag den stora turen att se världen vakna så här års. Lite vårpigga blommor.

Snödroppar

Vårstjärna

Blåsippa

Att låna det som redan är skrivet

Som lärare är jag ganska van vid att diskutera varför man inte får kopiera av från nätet. Det är nog det största problemet tror jag finns på gymnasienivå. Det är klart plagiering förekommer men det är sällan mina elever har skickat in hela arbeten. Det har hänt några gånger. Två gånger var det en uppgift jag själv gjort och som någon annan elev laddat upp någonstans. Det var kanske inte så smart av någon inblandad.

Dock krävs det en hel del för att elever ska lära sig att inte enbart producera eller helt ta annans produktion. Ibland kan det vara så enkelt som att man lånat en fras men glömt att citera eller så kan det vara att man har tagit ett helt arbete. I båda fall är det plagiering men jag skulle vilja göra en skillnad. Det kan vara att den första eleven inte förstår att det ska vara otroligt noggrant medan den andra eleven ändå måste ha sökt ganska effektivt för att hitta ett arbete som passar in i uppgiften.  Det kan finnas, menar Carroll och Zetterling (2009), många orsaker till att studenter och att elever fuskar. Några av dem är att man har börjat för sent, man tror att bra betyg är viktig för karriären eller att man anser att uppgiften är orelevant. Det är ändå svårt att förstå varför man väljer att plagiera eftersom jag anser att ingen av dessa egentligen ger en förklaring till varför. Det förekommer dock redan på gymnasienivå att eleverna börjar plagiera och en av orsakerna är säkert någon av de ovan uppräknade.

Det är klart att man kanske inte behöver göra ett arbete om Astrid Lindgren när det redan har gjorts flera gånger. Det är därför det ibland känns som om det svåraste kontrollprovet i nationella provet i svenska, uppsatsdelen, ger mest men även att läsförståelsen har ändrats. Kanske är det som Jonsson (http://netinhe.blogspot.se/2010/09/plagiat-och-prov.html) skriver att det måste vara meningsskapande uppgifter bortom den fakta som finns publicerad på olika sätt. Det är samtidigt intressant att allt fler som studerar inom högre utbildning upptäcks (http://www.sydsvenskan.se/sverige/fler-fast-for-fusk-pa-hogskolorna/) . Vad beror det på? Att fler fuskar eller att man har blivit bättre på att hitta de som gör det?

Jag tror det är viktigt att försöka göra uppgifter som är relativt unika men också som kräver att man bearbetar information. På gymnasiet känner jag att arbetet med källor och förmågan att tolka dem är viktigare än kanske att lära sig göra ett skriftligt arbete om något.

Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling, (2009) Hjälp studenterna att undvika plagiering, KTH Learning Lab och författarna http://people.kth.se/~ambe/KTH/Hjalpstudenterna.pdf

http://netinhe.blogspot.se/2010/09/plagiat-och-prov.html

http://www.sydsvenskan.se/sverige/fler-fast-for-fusk-pa-hogskolorna/

                                                                                 

Nej, det är vår nu

Det snöade idag. Det snöade ganska mycket idag. Nej, det är vår nu.

Interaktion på distansnätkurser

Som lärare är jag minst lika intresserad av min egen interaktion som elevernas. Ibland kan den behöva vara större och ibland mindre. Gemensam för alla situationer är dock att lärare måste vara den som håller i strukturen. Terry Anderson (2008) menar att Garrisons tre olika ”presence” (jag kommer inte på någon bra motsvarighet) är mycket viktiga när det gäller lärande via nätdistans. Dessa måste samverka för att det ska fungera fullt ut. Den första delen är ”cognitve presence” vilken handlar om meningsskapande och möjligheten att utveckla kritiskt tänkande. Sedan kommer ”social presence” som innebär att det finns en gynnsam kultur där alla känner sig tillfreds med att uttrycka sina åsikter. Den tredje kallas ”teaching presence” som krävs för att det hela ska fungera. Det handlar om lärarens roll och hur man strukturerar och förklarar sina uppgifter.

Jag kan tycka att den sociala biten har varit viktig i mina egna distansstudier. Trots allt är det en lärande miljö och det måste finnas en miljö som gör att man känner sig trygg i att dela med sig. I vissa kurser jag har läst har delar av dessa tre inte fungera unisont. Det har varit en frånvaro av läraren och det har senare medfört att tonen inte alltid var trevlig mellan studenterna. Självklart ska man få tycka vad man vill men att enbart kommentera andras arbeten som om man var dum är inte givande. De tre ”presence” som finns behöver alltså fungera lika väl. Anderson (2008) menar att studenter kan ta över delar av lärarens roll så att man lär sig av varandra. Det är väl den form av lärmiljö som ger mest.

I Säljö och Jonssons artikel (2008) återfinns också glädjen i att diskutera och kommunicera med varandra. Där handlade det bland annat om allt från hur studenterna tar sig in i kursen och jag tror det är viktigt att det inte känns alltför komplicerat. Det finns också, menar författarna, en fin gräns mellan att visa studenterna hur man ska göra och låta dem lära av varandra.

Just detta att lära av varandra och att mötas oavsett hur det sker är en av grunderna i lärandet. Det skulle vara så synd om ingen av oss på den här kursen inte hade lärt oss av varandra.

Litteratur

Anderson, Terry. (2008). “Teaching in an online context”. I Terry Anderson. (Ed.). The Theory and Practice of Online Learning. AU Press: Athabasca University http://cde.athabascau.ca/online_book/

Jonsson, Lars- Erik & Säljö, Roger (2008) The Online Seminar as Enacted Practice. Konferensbidrag, ECER, 2008, Göteborg. 

Estetisk verksamhet

Jo, vi har haft estetisk verksamhet. Några bilder.

Det var ett tag sedan

Jag skapade denna blogg för att använda i mitt arbete men sedan hände saker och bloggen har varit inaktiv länge. Nu tänkte jag använda den igen eftersom den ändå finns där. Så, en reboot för att använda en modern term inom filmvärlden.