Elever som inte alltid vill

Det pratas en hel del om digitalisering i skolans värld och att vi måste vara med för att nå våra elever och rusta dem. Okej, jag är helt för. Jag försöker och jag håller på men vad gör man när eleverna inte vill. De vill verkligen inte alls. De vill inte ens pröva att göra något annat.

Vad gör man då? Jag försöker förklara att det kan vara ett annat sätt att göra saker på men onej. Inte då. Här kan man använda worddokument och då ska man göra det. Punkt. Kanske är det så att alla elever är inte lika bra på datorer som man gärna tror. Så vad gör man?

Vi befinner oss i början av en till en men just nu känns det lite jobbigt.

9. "På grund av invandringen får barnen inte sjunga nationalsången och psalmer i skolan"

Det stämmer inte. Av den nya läroplanen för grundskolan, som gäller sedan 2011, framgår att eleverna ska lära sig några av de vanligaste psalmerna och nationalsången. Utbildningen i förskolor eller skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. Även vid fristående skolor och förskolor ska undervisningen vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor och förskolor får dock ha en konfessionell inriktning under förutsättning att deltagandet i konfessionella inslag är frivilliga.

8. "För att ta över Sverige föder invandrare väldigt många barn"

Det finns en föreställning om att invandrare av olika anledningar föder många barn. Detta stämmer dock inte med sammansättningen bland dem som invandrade 2000 och 2005. I genomsnitt hade de som kom till Sverige som skyddsbehövande eller anhöriginvandrare dessa år mellan 0,4 och 1,5 barn i åldern 0 till 17 år vid invandringstillfället. Familjerna hade vuxit något i samtliga grupper efter några år i Sverige. Men efter fem år i landet har de flesta kvinnor och män som kom till Sverige 2000 och 2005 fortfarande ett eller två barn. Endast ett fåtal har fem barn eller fler.

7. "Nyanlända familjer får mer ekonomiskt bidrag än infödda svenskar"

För många nyanlända invandrare gäller att de ska ha jobb eller annan egen försörjning för att kunna få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige. Flyktingar och deras anhöriga som inte har jobb kan dock få statlig etableringsersättning under de två första åren i Sverige. Ersättningen ligger på ungefär samma nivå som försörjningsstödet till vilken familj som helst i motsvarande ekonomiska situation. För att få full ersättning krävs deltagande i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering på heltid.

På nätet cirkulerar påståenden som räknar upp olika förmåner som en nyanländ arbetslös mamma med tre barn kan få. Beräkningen baseras på ett specifikt exempel som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag på ett sätt som inte är möjligt i praktiken. Man kan till exempel inte ha föräldrapenning för samma tid som man har etableringsersättning.

6. "Alla utrikes födda som kommer till Sverige lever på bidrag"

Det stämmer inte. Majoriteten av dem som fick uppehållstillstånd under 2012 lever inte på bidrag. De är t.ex. arbetskraftsinvandrare, studenter, EES/EU-medborgare och deras anhöriga som oftast har en försörjning när de kommer till Sverige. Under 2012 var över 700 000 utrikes födda personer sysselsatta. Men det tar fortfarande alltför lång tid för nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden.

Kvinnerstaskolans TV

Jag jobbar på en gymnasieskola norr om Örebro. Det är ganska fridfullt och här går elever med intresse för maskiner och djur. Om man vill gå bygg och anläggning eller naturbruk ska man leta sig till oss. Men som sagt har vi också en egen tv-kanal på youtube. Den kan man hitta här.

5. "Sverige är på väg att bli ett muslimskt land"

Det stämmer inte. Uppskattningsvis bor några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller religiös övertygelse. De muslimska trossamfunden har ca. 110 000 medlemmar, vilket utgör drygt en procent av Sveriges befolkning. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den svenska staten är och ska fortsätta att vara sekulär.