7. "Nyanlända familjer får mer ekonomiskt bidrag än infödda svenskar"

För många nyanlända invandrare gäller att de ska ha jobb eller annan egen försörjning för att kunna få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige. Flyktingar och deras anhöriga som inte har jobb kan dock få statlig etableringsersättning under de två första åren i Sverige. Ersättningen ligger på ungefär samma nivå som försörjningsstödet till vilken familj som helst i motsvarande ekonomiska situation. För att få full ersättning krävs deltagande i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering på heltid.

På nätet cirkulerar påståenden som räknar upp olika förmåner som en nyanländ arbetslös mamma med tre barn kan få. Beräkningen baseras på ett specifikt exempel som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag på ett sätt som inte är möjligt i praktiken. Man kan till exempel inte ha föräldrapenning för samma tid som man har etableringsersättning.

6. "Alla utrikes födda som kommer till Sverige lever på bidrag"

Det stämmer inte. Majoriteten av dem som fick uppehållstillstånd under 2012 lever inte på bidrag. De är t.ex. arbetskraftsinvandrare, studenter, EES/EU-medborgare och deras anhöriga som oftast har en försörjning när de kommer till Sverige. Under 2012 var över 700 000 utrikes födda personer sysselsatta. Men det tar fortfarande alltför lång tid för nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden.

Kvinnerstaskolans TV

Jag jobbar på en gymnasieskola norr om Örebro. Det är ganska fridfullt och här går elever med intresse för maskiner och djur. Om man vill gå bygg och anläggning eller naturbruk ska man leta sig till oss. Men som sagt har vi också en egen tv-kanal på youtube. Den kan man hitta här.

5. "Sverige är på väg att bli ett muslimskt land"

Det stämmer inte. Uppskattningsvis bor några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller religiös övertygelse. De muslimska trossamfunden har ca. 110 000 medlemmar, vilket utgör drygt en procent av Sveriges befolkning. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den svenska staten är och ska fortsätta att vara sekulär.

4. "De som får stanna i Sverige tar hit hela släkten"

Det stämmer inte. Anhöriga som kan komma till Sverige är i huvudsak makar, sambor, minderåriga barn och utlänningar som avser att gifta sig eller inleda samboförhållande med någon i Sverige. Det kan också röra sig om anhöriga med ett särskilt beroendeförhållande till släktingen i Sverige eller en förälder som ska utöva umgänge med ett barn och vissa andra anhöriga. I vissa fall krävs att den som är bosatt i Sverige har ett arbete och bostad för att familjen ska kunna återförenas i Sverige. Innan uppehållstillstånd beviljas görs en prövning i varje enskilt fall att de krav som ställs verkligen är uppfyllda. I sammanhanget är det också värt att notera att anhöriginvandrare kan vara anhöriga till svenska medborgare.

3. "De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl"

Det stämmer inte. Innan uppehållstillstånd beviljas görs en prövning i varje enskilt fall att de krav som ställs verkligen är uppfyllda. Många av dem som kommer till Sverige i dag flyr från konflikten i Syrien. Människor har också flytt från länder som Irak, Afghanistan och Somalia. Alla dessa länder har drabbats hårt av krig och konflikter. Det är viktigt att veta vad begreppen flykting och skyddsbehövande står för. Det är inte bara flyktingar i snäv mening som kan ha goda anledningar att beviljas skydd i Sverige.

Enligt utlänningslagen får en asylsökande uppehållstillstånd om han eller hon är flykting, skyddsbehövande eller uppfyller kraven i utlänningslagens regel om synnerligen ömmande omständigheter. Som skyddsbehövande räknas bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Under 2012 beviljades 15 552 asylsökande personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa hade 30 procent flyktingskäl och 58 procent skyddsskäl. Övriga 12 procent beviljades uppehållstillstånd till följd av synnerligen ömmande omständigheter (till exempel svår sjukdom) eller på grund av att det uppstått hinder att verkställa avvisnings- eller utvisningsbeslut. Därutöver överfördes 1 728 kvotflyktingar inom ramen för vidarebosättning i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR.

2. "Det pågår en massinvandring och om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land"

Det stämmer inte. Det största problemet med påståendet är att det bygger på föreställningar om att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det är ett problem om människor har en bakgrund från ett annat land. 

I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att andelen utrikes födda kommer att öka något de närmaste åren för att sedan stabiliseras på en nivå kring 18 procent.

De som invandrade till Sverige under 2012 var bland annat arbetskraftsinvandrare, flyktingar, studenter, anhöriginvandrare och adoptivbarn. Hemvändande svenska medborgare var den enskilt största invandrargruppen och stod för en femtedel av invandringen (knappt 20 500 personer). Utöver dessa var många av invandrarna medborgare i Syrien, Afghanistan, Somalia, Polen och Irak. Bland de invandrade fanns cirka 170 medborgarskap representerade. Invandringen 2012 var högre än normalt då 103 059 personer folkbokfördes som invandrade (eller flyttade till Sverige) från utlandet. Under 2013 och 2014 förväntas flyktinginvandringen öka på grund av konflikten i Syrien.

Under 2012 flyttade 51 747 personer från Sverige till utlandet. Migrantnettot, det vill säga den sammantagna effekten av in- och utvandring till och från Sverige var följaktligen cirka 51 000 personer.